Här ligger jag och är ledsen över att skolan sätter igång imorgon igen. Jag skulle kunna lägga mig på golvet och skrika, precis som man gjorde när man var liten. Den stora skillnaden mellan då och nu är dock att nuförtiden vet jag att det inte lönar sig. Jag slipper varken skolan eller får ett längre lov hur mycket jag än skriker. Jag förlorar bara en massa energi och skapar frustation. Så jag får allt gå dit ändå. På tal om liten så hittade jag en massa gamla brev i från en forna brevvän som jag höll kontakten med i rätt många år. Så roligt att läsa dom, tur att dom blev sparade. Har gjort en del otappra försök att hitta på min brevvän över facebook, men dock har hon ett vanligt -sson namn så det är inte så lätt. Har i och försig hennes adress kvar, men tror inte jag någonting av den..