Dagen idag är en dag som jag inte är speciellt nöjd med. En dag som gör att jag bara vill krypa under täcket och gråta en skvätt. Myska var fin som snus (nästan) på framridningen, sen gicj vi in på banan. Väl där inne hade tydligen e4:an flyttats från vägen neranför upp till läktaren. Dom sprang som vilsna apor och väsnades, en åkte tydligen roller blades också efter vd jag fick höra??? Vilket resulterade i en mindre lugn Myska. En myska som ville springa ifrån arbetet i mindre stadig form. Även om allt kanske berodde  på de som sprang fram och tillbaka, vilket jag hellst av allt vill tro. Så jag slipper vara besviken på Myska. Men jag blir besviken ändå, väldigt besviken faktiskt. Även om hon blir nervös så kan hon lyssna på mig, jag sitter där uppe och försöker sammarbeta med henne medans hon nästan totalt skiter i det. Jag är trött på att säga att jag är nöjd fast jag nog egentligen inte är det. Bara för att det ändå gick bättre nu än vad det gjorde för ett år sedan. Jag tränar tränar tränar hela tiden men känner att jag aldrig riktigt får någonting för det. Jag känner mig väldigt dålig just nu, så längesom jag ridit men fick inte ens ett godkänt resultat. Det kanske inte beror på mig men det blir att kännas så ändå. Nu drar jag något gammalt över mig och vaknar upp och tar nya tag igen!