Usch jag orkar inte. Jag orkar inte tänka jag vill inte tänka. Även så kan jag inte sluta. Jag tänker på allt mellan innan himmel och jord och inga av tankarna är särskilt positiva. Jag vill bara gräva ner mig, gråta en skvätt eller två. Få tycka synd om mig själv och få lite medlidande på köpet. Det är ingenting nytt jag tänker på, men börjar man fundera så känner jag mig bara maktlös, som om jag försöker krypa upp ur en grop men faller ner vid varje försök. Jag skulle vilja få inte lite flyt i mitt liv. Som sagt, inget nyuppkommet men ibland tar orken slut. När man varken vet bu eller bä. Jag skulle vilja sluta fundera så mycket. Satan vad meninglöst ALLT känns. Undrar hur det ser ut om ett år eller om jag fortfarande kämpar mig upp ur gropen...
Det känns bara tungt, varje dag på ett eller annat vis. Fan vad jag lessnar!

När jag ser på bilden så känns det lite bättre till mods, Vilma är så söt. Därför fick det bli den! Det var så länge sen nu. Fast kollar jag för länge på den så kan jag också börja gråta. Jävla lipsill.