Idag gjorde jag det underbaraste och det härligaste man kan göra, och nej det var inte Ronja Rövardotters berömda vårskrik, utan jag plockade årets första grässtrån efter "lagårdsväggen" och gav till hästarna. Hur underbart är det inte att känna den där stickande, syrliga doften av nyplockat vårgräs. Hur förklarar man den lukten egentligen? Det är en av årets höjdpunkter att plocka de där gräset och ge till hästarna, det har jag gjort så länge jag kan minnas. Att känna stallet fyllas av lukten när dom smaskar i sig. Det har dom förtjänat efter den här hårda, långa vintern. Lika mycket som jag förtjänar en chai latte och andra avenyn. Det här har vi gjort bra, strålande bra!


obs! inlägget publicerades senare!