Nu är jag hemma, har varit hos Jeanette ett tag innan också. Imorse hade jag ingen aning om vad man skulle ta vägen, korridorer överallt och en massa vana människor som gick runt helt utan problem, och så har vi ettorna....
Uppklängda mot väggarna så långt emot man kan komma, eller så står de och trycker i grupp. Jag vet inte vilket av alternativen som beskrev mig och Jeanette mest. Vi försökte väl inte se så vilsna ut som vi igentligen kände oss men endå. Tröck väl nån meter ifrån väggen, och skippade "gruppen". Var lite ovant, nu tror jag inte bara att jag pratar för mig själv när jag säger att man kände sig dubbelt så bortkommen som när man började 7:an.

Sen gick det hela ganska smärtfritt, upprop, klassrummet. Fick hålla en intervju med varandra två & två inför hela klassen de första vi gjorde. Det hade man väl kunnat skippa, haha kanske en fördel där att jag tycker det är roligt att prata inför en hel grupp. Jävlades med Jeanette och ställde den enda fråga som hon bad mig att inte ställa. Sorry gumman!

Träning för Helena ikväll, gud vad roligt nu när man har lämnat hoppspecialen och har en hel och ren dressyrgrupp framför sig. Massa pussar /e.h