All makt åt Tengil, jag är Tengil och historian är kampen!

Myska var riktigt fin idag när jag red ut, visserligen var hon stel som en pinne men hon försökte iaf arbeta och lyssnade nästan på det jag krävde av henne. Det är en en bedrift av snuttan när vi två rider ut. Vi bjöd hela jaktlaget på en uppvisning vid tågbommarna också, alla jägarna var på väg hem från dagens jakt och det var ett 30-tal bilar. Jag stannade vid bommarna eftersom det började blinka och tänkte släppa förbi bilarna. Men snuttan blev tokig och ville iväg, samtidigt uppstressad av bilarna samt tåget. Hon stod och stegrade, skuttade och snurrade runt, jägarna i bilarna såg riktigt chokade ut. Till en början log dom men leenet gick nedåt. Myskas hopp är en vardag för mig men tydligen inte för dom, medans Myska blev tokigare, jägarna blev räddare så satt jag uppe på och småskrattade för mig själv. Givetvis inte åt Myskas dumheter men åt deras miner. Hade dom kunnat hade säkert flyttat sina bilar några meter till bort från oss. Det är faktist lugnt, vi är inget hot mot mänskligheten. Haha, skämt å sido.
Godnatt med er !